Blogginlägg

Medaljens baksida

Medaljens baksida

Du kom in i i vårt hem som en frisk fläkt och tog våra hjärtan med storm <3

Vi fick 1,5 år av ditt liv tillsammans....känns för jäkla orättvist att du Fellim med så stor livsglädje och härlig personlighet inte ska få leva livet som den glada lyckliga hund du var...livet är inte alltid rättvist....att behöva få somna in vid 4 års ålder känns så fruktansvärt.

Du har lyckats charma de flesta som kommit i din väg...som jag brukade säga till dig....med äkta söthet kommer man långt :)

Jag skaffade dig för att ha dig att söka vägglöss, vilket du blev grymt duktig på....även om inte jobbet inom branschen växer på trän så började förfrågningarna ramla in...du fick vara med som utbildningshund på kurserna för att visa olika steg i specialsökens stegring...tror det är många som kommer att sakna dig <3

Men ett liv att inte kunna gå och springa smärtfritt i skog o mark och få leva som en hund ska...gå långa promenader och få träna det man önskar är inget liv med livskvalite .....att behöva ha tassbandage långa perioder efter dragna klor som ska växa ut på nytt, samtidigt som andra klor blir spröda och spricker....tassbad & krage....alla dessa veterinärbesök för att matte inte fixar att byta bandagen...det har gått åt MÅNGA platspåsar och MYCKET frystejp under denna tid.

Lyckliga och glada gick vi på semester  V 28...men redan efter några dagar var det dags att åka till veterinären då du haltade...trodde att du fått klofästesinflammation eller klobrott....veterinärern behöll dig då hon såg att det var ett klobrott...men vid sövningen och noggrannare kontroll så visade det sig att det var 8 klor som var drabbade och fera behövde dras redan nu....hon satta diagnosen SLO (en autoimmun sjukdom) där klorna drabbas med inflammation och dom spricker och blir av dålig kvalitet...detta är såklart smärtsamt.

I onsdags förra veckan (V 35) vid återbesöket så var alla klorna torra o fina, dock spruckna, men man klippte dom försiktigt så dom inte skulle flisa sig och vår allas förhoppning var att det dåliga skulle växa ut och succesivt kunna klippas bort och kanske inte behöva dra några fler klor. Du fick slippa tossor på fötterna och kragen under den senaste veckan, du fick börja träna lite smått med lydnad och få följa med matte på kurs i måndags och visa dina fina markeringar...du var såååå lycklig att få vara med <3

Igår upptäckte jag på morgonen att några klor börjat att "såsa" vid klofästena och på lunchen ville du inte stödja på vänster framtass riktigt...du höll upp den och tittade med dina kloka ögon...jag förstod direkt att du hade ont...ringer veterinären och vi åker dit igen...denna gången för sista gången....jag fick ta ett av det tuffaste beslut som en hundägare kan ta...att låta dig få somna in...det visade sig att du hade flera klor på samtliga tassar som var i behov av att dras då många var drabbade igen....detta ville jag inte utsätta dig för.

Vill passa på att tacka Husdjurshälsan som varit så fantastiska...ni har stått med dörren öppen och Fellim fick nog en stor plats i era hjärtan också...han var lika glad varje gång han kom in till er...fann sig trots smärta att ni hanterade honom.

Jag har alltid haft ett måtto som hundägare...alla hundar ska ha ett värdigt liv och mitt ego får inte styra...

Du har lämnat många roliga episoder efter dig som vi kommer att minnas....du hann äta upp ett gäng strumpor som jag inte visste att du ätit förrän du spydde upp dom under natten i husses säng...det visade sig vara husses strumpor...därefter fick inte en jäkla strumpa finnas i din närvaro :)

Under en av våra promenader lyckades du svälja en svart barnvante som tyvärr inte lyckades komma ut den naturliga vägen, utan det blev operation på påskafton....tack o lov gick den bra och efter en månads karens var vi igång igen med vår träning....

Under denna tid med klorna så har du hunnit äta upp barnstrumpor vid två skilda tillfällen som slutat med att vi fått åka in till veterinären och ge dig en spruta så du fick spy upp dom...du hade en förkärlek till barnstrumpor...så sista strumpan svalde du framför ögonen på mig, då du var under köksbordet när vi satt o fikade med barnbarnet på 7 månader...du hade dragit av henne strumpan från hennes lilla fot...och nu i efterhand förstår vi varför hon var så irriterad över dig...hon blängde på dig när du irrade runt henne och bara var sådär lycklig och viftande på hela kroppen <3

Nu söker du säkert vägglöss för brinnande livet ihop med Ipse som söker lite annat smått o gott <3

Sov gott älskade lilla hund och du lämnar ett stort tomrum efter dig <3

Du o jag FellimFellim i skogenFellim hos veterinärenFellim med bandageFllim & BengtFellim o Elvira

 

 

 

 

 

 


 
 
:) ;) :D :( :O :P :| :S